YOLO

Med lite färg blir en gammal stol som ny igen

Och med lite hjälpmedel fixar vi människor till oss på ungefär samma sätt. Attans att jag inte kunde springa mitt 12-km lopp idag. Men det är inte konstigt. Min lilla kropp har fått en överdos av träning. Samtidigt lossnade kristallerna i huvudet och livet snurrar igen. Det är absolut hanterbart, men jag blir sömning och trött. Istället för att springa idag pga hälsenans påminnelse så åkte jag till Intersport och införskaffade geléhälinlägg. Suveränt! Och fick tips om att gå snabbt istället ett tag. Spinning är som tur inte så belastande så det kör jag i morgon. Annars tar jag det ganska lugnt. Kommer jag runt Göteborgsvarvet så gör jag. Dessa inlägg känns som himmelriket. Att jag sedan åkte till ett House of Hedda-öppethus hos en trevlig tjej och köpte en söt sommarklänning gjorde dagen ännu bättre. :)

Min helg har varit underbart lugn och skön. Umgåtts en del med mamma eftersom pappa var ute och for, grillat lite, solat lite, ett litet AA-möte. Och varit själv. Städat, satt upp gardiner och suttit ute och ätit frukost i solskenet. Det gäller att njuta av fåglarnas kvitter nu! Det försvinner efter midsommar. Det slog mig faktiskt idag, trots benmotgång, att jag för en gångs skull njuter av nuet. Jag längtar inte hysteriskt till sommaren som jag brukar, jag har det bra nu. Jag har fått sms från barnen som är hos sina älskade kusiner och det är så gott när de har det roligt och bra. Då kopplar jag också av.

Jag har helt enkelt kört lite YOLO som min sons kompis lärde mig. Fast jag skriker inte ut det för att jag hoppar fallskärm precis. Utan för att jag tvärtom är mer rädd om mig nu förtiden. You Only Live Once. YOLO viskar jag lite tyst för mig själv. :)

Kram!

HUMÖRSVÄNGNINGAR - SNABBA SÅDANA.

En sådär start på dagen slutade i toppenkväll.

Så gott! Jag sprang ut ikväll och det var en sån där runda som kändes bra. Jag är på G igen. Min dag har varit upp och den har varit ner. Morgonpigg och alert, men sen räckte med en liten motgång och livet blev hårt och tråkigt. Och då vill jag betona liten motgång, för det var det. Men just nu påverkas jag med vindens hastighet åt alla håll. Nåja, jag bet ihop ansåg jag. Inte förrän i kväll insåg jag att mitt dålig humör verkligen inte var roligt för andra. Jag ifrågasatte en tjej på apoteket och tyckte att reklamen för vård av munsår var kass. "Om nu alla dessa fantastiska munsårskrämer bara är för Herpes och inte andra munsår - varför säger de inte det då?" "Det är klart att ett vanligt munsår också behöver en kräm!" Fräser jag. Hon gav mig frågan tillbaka.. "Ska de säga det på TV-reklamen då eller hur tänker du?" Det var en smart tjej. Nej, de behöver inte säga det på TV-reklamen. Jag behövde tagga ner. Så jag vänder mig till Hannes och säger "Jag tror jag måste ut och springa ikväll, Hannes." Och Hannes svarar lugnt; "Det är en bra idé mamma."

Jag ser dagens mönster. Stressig förmiddag, mest för att det inte gick min väg riktigt. I eftermiddags hämtade jag barnen lite tidigare från skolan. Skjutsade Jack och hans kompis till A6. Kollega ringer på vägen. Jag ringer en annan kollega. Hem med Hannes och jobba lite, ringa lite kunder och fixa frågor som kommit på mail. Sen iväg och handla, hämta Jack och hans kompis igen. Då var klockan 5, men vad hjälper det när jag känner att jag inte har jobbat fokuserat. Alltså kollar jag av mailen på mobilen och stressar över en sen arbetsfråga och en förfrågan. Lyssnar med ett halvt öra på Hannes, handlar och ilar hem till mailen igen. Här! (Strax efter apoteket) Här inser jag att jag måste jobba för att coola ner. Andas, en sak i taget. Jag plockade upp maten, fixade mellis och sprang ut. Och sprang ifrån alla klumpar i magen. Så skönt. Nu ska jag ta en god kopp te och mysa med Hannes. Jack och hans kompis har en sova-över-natt och pratar och skrattar i deras rum. TV´n har vi inte ens satt på ännu.

Mycket bra avslut på veckan!
Kram Anna

HJÄLPA TILL

Nej, jag förstår inte.

Jag förstår inte varför man inte kan lyssna på människor som för tillfället har det svårt. Kan vi inte vara där för de som har en mamma som har psykiska problem eller pappa som har alkoholbekymmer? Barn som behöver prata om att de blir kallade för kränkande ord eller inte får vara med?  Eller om en släkting upplever att den inte är med i familjen?

• Ibland är man nära och tycker att professionell hjälp räcker vid olika dilemmor. Men nej. Det gör det inte. Man behöver stöd av familj och vänner. Utan det blir det svårt. Tillsammans är man mindre ensam, liksom.

Ungefär en gång per dag förvånas jag över krassheten som finns i livet. Ibland ser jag också när det funkar. Då gläds mitt hjärta. 

Det är så ofta jag hör människor som vill ändra andra: Sluta vara deppig, ta dig i kragen, det finns alltid de som har det värre. Och ja. Det finns alltid de som har det värre. Men just nu kanske det är lite synd om just dig. Styrkekram! 

LUGNET.

Här finns en Mindfulness App.

Intensiv helg

Ja, det är en intensiv helg. Men ändå så känner jag att lugnet har infunnit sig. Jag ser fram emot dagens löprunda och det gjorde jag inte förra veckan alls. Jag inser att jag har ett stort behov av att vara ensam när jag inte har barnen, men att det kombineras bäst med lite goda vänner, utflykt och att få hjälpa till lite. Att umgås, diskutera och filosofera tillsammans är så trevligt. Jag känner till slut ett tydligt litet stopp, att nu får du grotta en stund. Ofta känner man sig urensam första timmen, ångesten kommer krypande, men jag gör en kopp te (jag har aningens för många koppar, älskar koppar!), väljer rätt kopp, läser en bok eller tidning. Räcker inte det kopplar jag av med att lyssna på en skiva med Mindfulness. Det funkar (nästan) jämt. Sen kan jag somna, träna eller bara umgås med mig själv utan att älta utan snarare känna mig mycket, mycket nöjd med min tillvaro. 

Jag märker att så många runtomkring inte är nöjda med sitt liv, med sin kropp, sin träning och mat. År efter år tillråga på allt. Det är inget som går över av sig själv med hjälp av hårt träningsschema eller bantningskur eller ens med en snygg, ny bil. Det kan vara verktyg, men inte lösningen. (Till och med bilen kan vara verktyg om det görs på rätt sätt:)) Jag har jobbat hårt för att hitta lugnet, märkligt nog. Men ack så gott det är när det tittar in i ens liv. Kvalitet. 

Sorger och svårigheter finns då och då i allas liv, så även lycka och enkelhet. 

Ha en härlig måndag och njut av solen! 

Kram Anna