OMELETT KRYDDAD MED KÄRLEK

Hannes paradrätt.

– Den är kryddad med kärlek, mamma.

Jag överdriver inte ens. Idag när vi kom hem var jag som vanligt aptrött som jag blir av Antabus. Det vore gott att sova hela dagarna. Kroppen rensas ordentligt. Då sätter Hannes 9 år igång att steka omelett. Omelett är hans grej. Han säger åt mig att inte kolla när han kryddar. Sen sa han;
– Såg du vad jag kryddade med? Neej. Sa jag. Jag såg ingenting. Sen när jag åt den goda omeletten så sa jag att oohh, vad god den är! Vad är den kryddad med?

– Den är kryddad med kärlek, mamma.

Alltså, jag nästan spricker! Tänk vad skönt att inte missa detta underbara med eftermiddagar, kvällar och tidiga mornar med sina barn. Jag och Jack gick Pärlstigen här uppe på berget i måndags kväll. Underbart härligt. Då får jag gå där och filosofera och höra om Jacks tankar och funderingar. Vi hittade två (ursmå) kantareller, en liten skalbagge och lyssnade på skogens egna ljud. Så mysigt. Dagen innan vandrade jag och Hannes en sväng. Lika befriande härligt det. Det är ju helt omöjligt att göra om man istället väljer att dricka vin för att slippa tänka. Fy vilket fattigt liv. Och ändå så var det så nära, faktiskt supernära att jag missade detta sköna, levande liv.

Ett litet tips här också. Ni som har mindre barn. Köp Tröstisar! Får man ett litet sår så sätter du först på plåstret och sen denna lilla Tröstis. Och så kan man klappa över den mjuka Tröstisen och bli lugn och nöjd. Så söta! Hur klarade man sig utan dessa tidigare?

Söta Tröstisar!

Nu somnade jag ju såklart en timma i eftermiddags. Så det blir spännande att se om jag somnar sött ikväll. Men, som sagt, man blir verkligen jättetrött av dessa tabletter så ibland känns det som ett under att jag håller mig vaken under dagarna. Jag går och lägger mig tidigt och vill sova länge på morgonen. Det kommer gå över hoppas jag. I vilket fall så är det helt klart värt besväret i alla fall.

Ett litet citat från Kropp & Hälsas kalender; Kropp & Själ:

"Kört fast? Välj att tänka att hindren du möter har ett syfte. Vad krisen än består av , våga tro att något bättre väntar. Formulera dina önskningar, det ökar hoppet och ger kraft att gå vidare." 

Ha nu en bra lillelördagskväll. Kramar till dig!

MISSLYCKANDE, MEN LYCKA

Ingen god kaka

Ingen god kaka heller

Att lyckas misslyckas med två kakor på raken

Det är inte alla som kan. Men jag är expert på detta. Borde hålla mig till muffins. Gjorde dessa igår, ser ganska hyfsat ut, men skenet bedrar. Glad jag är ändå eftersom jag har haft en underbart härlig och lugn helg. Umgåtts med mina barn och pysslat. Idag har min exman hjälpt mig få upp en fantastisk TV på väggen. Jag klarar nämligen det mesta, men så fort jag inser - Mollyplugg! Då ger jag upp. Har testat ett par gånger, men det vill gärna bli stoora hål i väggen. Men jag har ett bra X så varför inte utnyttja detta. Enda olyckan var Mollytången som trillade ner på min tå. Aj.

Min 12-åring är nära tonåren och urretlig. Efter att han hade dissekerat en banan med hammare på altanen, några timmar efter att han bytte ut mitt kokta ägg mot ett okokt så kände jag att jag fick nog. Jag behöver aldrig höja rösten utan det är mer blicken. Han gick hem till en kompis och ringde efter en timma. - Kan jag komma hem nu? Det fick han. (Jag frågade om det var ok att skriva om det... ...och det var det.) Detta är det mest spännande som har hänt denna dag. :)

Nu är det dags att är en fiskgryta för att ha kraft att koppla in det sista i TV och högtalare. Ah. Tänk barnprogram som Äventyrsdags i surroundljud.

Livet är gott.

PIGG SOM EN MÖRT

Vive la France!

Slog upp de blå strax före 8

Pigg och utvilad som få. Underbart, härlig, suverän känsla! Gick genast ner och gjorde en kopp kaffe för att sedan lägga mig och njuta av den goa sängvärmen en stund till.

Mina gossar är fenomenala på att mysa. Hannes kom ner vid frukosten där jag satt så skönt i min fåtölj och åt näringsrik gröt. (Visst är jag redig...) Satte sig i mitt knä och sa; – Snälla mamma, kan du killa mig lite på ryggen. Javisst, sa jag. Då rusade han upp; – Vänta lite jag ska bara hämta täcket så blir det ännu mysigare!
Häromdagen tyckte han att jag borde bli läkare. Både för att jag är så oerhört bra på att ge läkarråd vid olika typer av åkommer, som exempelvis sår i näsan, och att jag har en mycket bra "killa-på-ryggen"-teknik som antagligen skulle göra alla patienter lugna och stillsamma. Jag får se om jag skolar om mig. Jack har också en massa vårdande i sig. Han vill lära sig taktil punktmassage för att kunna kliva fram ifall någon av hans kompisar får panikångest och då trycker han på ett par punkter och vips är kompisen tillbaka i rätt andning igen. Jösses. Panikångest fanns inte i vokabuläret när jag var 12 år. Inte stress heller förresten. Jag kommer ihåg mig själv som väldigt lugn, försynt och tyst. Undrar när just tystnaden ändrade sig... Lugnet är här betydligt mer ofta numera. Känns som att komma hem.

Jag fick världens (!) godaste dricka av min kompiskollega häromdagen. La Mortuacienne, Mandarin. Inte så söt om vanliga drickor. Fin flaska och extremt hög festfaktor. Den finns i olika smaker som citron och apelsin också. För att inte tala om flaskan i sig som är jättefint gammaldags. Snygg att ha vatten i sen. Drickan finns att köpa på Blåhed i Jönköping och på Coop Forum. Dyr, men med alla pengar jag sparar in på att inte köpa vin så kostar den nästan ingenting. :)

Lite av denna goda dryck ska jag unna mig ikväll. Dagen i övrigt är utan planer. Det blir lite löpning, promenad med Hannes, baka en kaka kanske? Och somna lite i fåtöljen mitt på dagen. Eller så blir det något helt annat. Vad vet jag?

Kram Anna

MITT I NATTEN II

Tiden går

Hopplöst vaken igen

Men nu var det ett tag sedan jag hade en vakennatt, så jag kan inte klaga. Samtidigt som jag känner viss press inför arbetsdagen är det ändå en mysig känsla att höra tystnaden under natten och små, lugna andetag från barnen. 

Jag somnade så gott igår kväll, men vaknade till efter en mitt-i-natten fråga av en liten son. Han sov sedan vidare, medans mina ögon valde att bli klarvakna. Vi var på ett trevligt födelsedagskalas hos min syster. Härligt eftermiddagsfirande med hembakade frallor o dajmtårta tillsammans med familjen. Sedan kom vi hem till den fina trädgården o fick vattnat vårt, fortfarande, lilla träd. Är man sedan aningens frusen funkar alltid ett varmt bad. Så det satsade jag på. :) Inser att jag har det riktigt, riktigt bra. 

Min vecka på jobbet har också varit rolig. Både inne på kontoret o med samtal med de trevliga kunderna.  

Så en hopplös vakennatt där man får möjligheten att tänka på det goda liv jag har kanske inte är så dumt? Nu går jag o hämtar en kopp Sov Gott-te och fortsätter att lyssna på tystnaden o mina gossars lugna andetag. Lyckoflow... 

GEMENSKAP & IDROTT & KRAFT

Neej, ensam är inte så stark. 

Tillsammans är minsann starkare

Idag har vi sprungit Blodomloppet på jobbet. Tänk vad lite gemensam motion kan göra. Dels innan med peptalk, tävlingssnack och fixande med t-shirts och dels efter loppet. Alla är glada, nöjda och redo att anmäla sig till nästa lopp. Det har verkligen varit en toppendag. Att jag sedan hade flyt och betydligt mer kraft i min lilla kropp gjorde inte saken sämre. Det gick sakta i början eftersom det blev en propp i blodomloppet (he he... ...som en skojig vän påpekade:)), men sen flöt jag liksom fram. Gott med kraft!

Sedan kom jag hem till ensamheten. Nej, känner mig inte ett dugg ensam. Vattnade min lilla trädgård och talade med trädet. Försökte sätta tillbaka lövet som föll. Attans. Men det är ingen återvändo där inte. Naturligt förlopp. Fick godnatt sms från barnen. I morgon är de tillbaka och ordningen återställd.

Ah, så gott. En kopp God natt-té och sedan kommer jag sova som en liten gris.

Natti natti!

DU ÄR EN PÄRLA

Låt en disktrasa påminna dig.

Måndagen lider mot sitt slut

Vad är det för konstig mening egentligen? Dagen lider mot sitt slut. Låter hur deppigt som helst. Nåväl. Efter en härlig söndag med Vätternbad, gräsfröplantering av både mig och barnen (vet inte hur slutresultatet blir riktigt) och extra kvalitetstid med gossarna så somnade jag som en liten sten igår kväll. Dessvärre vaknade jag som en liten hög grus i morse. Glad, men inte pigg. Är inne i en period där jag helst vill sova hela tiden.

Men i morse sa jag till mig själv; - Anna panna, idag ska jag vara nykter. Och det är nog första gången som rösten som brukar viska "...kanske", var helt borta. Jag stannade upp och liksom verkligen kollade av hjärnan, men nä, den viskande rösten hördes inte. Oh så skönt! En härlig stark dag! Det är viktigt att ta dag för dag. Oändlig nykterhet låter lite jobbigt, men dag för dag är helt klart hanterbart. Att säga att idag går det bra! Och samtidigt tala om för dig själv att du är en pärla, lever i nuet, har en ny dag framför dig. Det ger hopp och positiv energi.

Jag prenumererar på disktrasor. Dyrt, men det är det värt när det kommer ett litet trevligt, bubblande budskap som jag kan se varje dag när jag torkar av diskbänken.

I morgon händer tre stora saker. Barnen börjar skolan igen. Jag springer Blodomloppet. Och det är en ny, nykter och förhoppningsvis härligt stark dag.

Ta hand om dig! Anna

VÅRDTRÄD INKL VÄTTE

Vätte på väg

Ett familjeprojekt för framtiden

Vi tog tag i trädet alla tre; jag, Jack och Hannes. Lyft och plopp ner i gropen. Vårt eget lilla vårdträd. Där vår snälle Vätte ska bo och pyssla på oss. Jag inser att han inte kan ha kommit än för i vilken mysig liten dunge under trädet ska han bo? Men han är på väg.

Idag ska jag så gräs, sen får det vara bra inför hösten. Kanske en julros också... ...och en pion. Så att vinter och vår ser trevligt ut. Det är som inne, man får bo in sig lite innan alla beslut.

Idag verkar lilla å ha tagit en paus. Det känns skönt, jag är till och med lite hungrig. Så nu tar jag min frukost; räkor, ägg, macka och kaffe, sätter mig ute och njuter en smula. Dagen i övrigt bjuder på vänner, kanske Vätternbad m mamma, barn och ett enda stort och härligt lugn. Så gott.

Jag önskar dig detsamma! (Lugn alltså och en god dag)

LUGN TOPPAT MED LITE ÅNGEST

Livet ordentlig på väg upp! 

Jag har varit med om en fantastisk vändning

Det är sånt som kan ske några gånger i livet. I torsdags kände jag att nej, nu är det nog med motstånd. Och antagligen måste jag ha menat det för all avighet mot att aldrig mer få ta ens en cider bara rann av och jag kom till insikten; Vad spelar det för roll? Jag har sagt det förut, men frågan är om jag verkligen har menat det? I fredags vaknade jag med ett härligt lugn. Visserligen toppat med lite ångest inför vetskapen att det ändå inte är någon sinekur. Men ångesten kan jag leva med. Som en liten envis kompis liksom. Ibland går den iväg en stund, men oftast sitter den där och klamrar sig fast hos mig som ett litet gnagande å. Men ångest är inte farligt om man lär sig hantera det. :)

Stora och lilla å.

Jag vaknade i natt och vem var inte där om stora Å. Då lyssnade jag på min härliga App (Mindfullness II). Ett styck meditation senare hade Å:et somnat så fint. Och det är så gott när det försvinner att det nästan är värt att ha den för att kunna känna lättnaden.

För dig som aldrig har haft ångest förstår jag att detta inte låter klokt på en enda punkt. :) Men jag tror att du som vet vad det innebär hänger med mig i svängarna. 

Trots dagens kanske lite tunga inlägg så är jag på ett strålande humör! (Lilla å är något störd över detta) Så snart åker jag iväg och handlar lite växter till min fina trädgård!

Ha en härlig lördag. Ut i regnet och njut av dagen! Kramar.

ARBETSKAMRATER, KUNDER & TRÄDGÅRD

Stolen är känd från min trädgård. Boken statist. (Wihiii!!!)

En kombination som gör mig glad

Arbetskamraterna på mitt jobb har alla mycket egna personligheter. Visst är det toppen!? Jag tycker det blir så mycket roligare om det blir lite diskussioner, olikheter och ändå en värme oss emellan. Vi kan bli sura, (alltså, det är naturligt på alla jobb) men vi respekterar att vi är olika. Jag vill inte ha det på något annat sätt. Min dag varit toppen. Vi har varit lite sommarsega och velat ut i solen, men det har varit kul. Och kunderna är på hugget! Det är också härligt. Ser man världens människor som unika personligheter så är det givande att arbeta som kundutvecklare och projektledare. Det är alltid kul att tala med kunder, om deras verksamhet och även lite privat i lagom doser. Nya lärdomar varje dag. Sen har jag som minussida upptäckt att jag var alldeles för stressad innan sommaren, vilket ju inte är nyttigt. Kontrollen försvinner. Men nu är den åter! Så eventuella misstag gjorda av mig är åtgärdade. (Ingen av de inblandade i mina misstag har blivit skadade dock.)

Så, efter min trevliga arbetsdag kommer jag hem. Till min trädgård!!! 

Jag visar bildbevis när jag har planterat trädet i morgon, det blir så bra!!! Varje granne som råkar passera haffar jag snabbt och liksom helt utan pardon ställer den ledande frågan; -Visst blir det fint!? He he. Jag fattar att alla kanske inte riktigt tycker som jag, men de är väluppfostrade och det räcker för mig. För tillfället anser jag att det är den finaste trädgården i området. Och då har jag ännu inget gräs eller växter. Var ska det sluta? Det kanske blir den finaste i hela Huskvarna eller i hela universum? Små aliens åker långväga för att dokumentera?

Spelar ingen roll. Bara jag och barnen är glada och nöjda. Och det är vi. :) 4-meters trädet har jag satt i vatten så i morgon ska det bli en del av trädgården.

Vissa dagar är så mycket bättre än andra. Det ska man stoppa in i ett litet hörn av hjärtat och tänka på när det blir en dipp.

Kramar!

EN ENDA SAK VILL JAG SÄGA IDAG

Du kanske kan fixa till det själv?

En enda påminnelse

Ett missbruk eller stress-situation kan sluta riktigt illa. Men det är ändå ett tillstånd som du kan påverka även om det kräver kraftansträngning.

Idag vill jag bara säga att det är så tråkigt när vänner och bekanta inte har möjlighet att påverka sina liv genom sjukdom och annat. Orättvist.

Tänk på det ibland. - Det gör jag.

Kram!

PEPP!!!

Färger gör mig glad!

Trappar upp mitt peptalk

Satte mig i förmiddags och gjorde vigselprogram. Gick fint. Sen var det 12 sidors festprogram och det gick också bra. Lite pilligt, men hyfsat bra. Men när det var klart så låste sig hela programmet. Aaagh!!! Helt plötsligt var livet oerhört svårt, barnen stökiga, till och med lilla Dottie störde.

Det var då jag startade mitt peptalk till mig själv för att inte bara sätta mig i ett litet hörn och tjura:

•  Ut och gå med Dottie och Hannes för lite stilla konversation. (Trivsamt)

• Ut och spring! He he, för första gången i mitt liv sprang jag förbi en annan springande människa. Ganska nöjd faktiskt. (Det är här jag börjar känna mig riktigt pigg igen)
• Städa upp lite inne. Det blir jag glad av. Tvättat golven också. (Strålande humör)
• Rena fina lakan. 
• Laga mat till veckan.
• Skriva stor lapp att sätta jämte sängen med "Just Do It". För att komma upp i morgon bitti. (Tror jag fixar det faktiskt!) 
• Gör om programmet i morgon. Det ordnar sig.

Jodå. Det gick fint den här dagen också och jag är redo för morgondagens arbete! Ska bli kul!
Trevlig kväll till dig!

Vill du lyssna på en härlig text så lyssna till Mikael Wiehes "En sång till modet". Hörde den första gången i går på dop. 

TRÄDGÅRD PÅ G & ANTISTRESSPLANERING

"Trädgård" före...

På måndag händer det

Titta på denna naturtomt till vänster. Snart är den ett minne blott. Det ska bli oerhört spännande att se om mina trädgårdsarkitektkunskaper ser bra ut i verkligheten eller om det vore bättre att bara haft bilden i huvudet. Antingen blir det fantastiskt fint eller så blir det en skam för radhuslängan. Men då kryper jag bara bakom blodboken och syns jag inte så finns jag inte. En plan för allt.

På måndag kommer anläggarna och även det känns lyxigt. Tänk att slippa gräva själv. :) När jag kommer hem från jobbet på måndag kan jag istället sätta mig på balkongen, ta en kopp kaffe och titta på arbetets framfart. Jobbet ja. Jag känner själv att nu är det dags med aktivering. Det ska bli urkul att börja jobba igen. Även här har jag en plan för att behålla lugnet och inte komma upp i min vanliga, farliga stressnivå. Jag SKA gå upp tidigare på morgonen. Äta en god frukost och lugnt och harmoniskt ta mig till jobbet. Hur jag ska lyckas med detta (har försökt många gånger) är frågan. Men nu känner jag att det är nödvändigt för att må riktigt bra. På jobbet kommer gärna alla gamla vanor fram som inte alltid är de bästa för mig i alla fall. Så nu trappar jag även upp mina rehab-besök. Allt för att hålla rätt kurs. Det är ett hett tips från mig. Stanna upp ibland, gör omstart och ta på dig hängslen och livrem. Vissa perioder i livet är man allt lite svagare och ser du inte upp då kan det vara lätt att trilla dit igen.

Men nu sätter jag mig i fåtöljen med min tidning och drömmer om min fina, fina trädgård!

UTSTÄLLNING PÅ LINNMANS

Alvretens utställning på Linnmans, tändsticksområdet. Det får du inte missa!

Tänkte vara social idag. 

Men det gick kanske sådär med det. :) Först var det bestämt med bad vid sjö. Inte så mysigt väder! Sedan var det bestämt med tur till Gränna. Orkade inte riktigt. Jag åker och skriver ut lite program till dopet! Glömde nycklarna. Snofsade till mig mycket för att inte visa att jag egentligen är inne i en osocial period. Smink, snygg outfit och så. Jag tänkte: nu går du Anna panna och är social på första dagen av Alvretens utställning! Jag fick till och med lite peptalk innan. (Typ; Skärp dig, larvpotta!)

Naturligtvis var det ingen som jag kände där. :D Så löjlig jag kände mig. Nåja, det är fantastisk konst och jag rekommenderar dig varmt att gå dit. Sen är Linnmans en mycket trevlig butik. Jag måste alltid köpa något när jag är där. Så det gjorde jag. 

Sedan var jag på systemet (!) och köpte en flaska vin till min granne. Blev lite stressad av det eftersom jag känner ögonen på mig nu när man är aningens öppen person. Jag hade tänkt fråga om jag kunde beställa 100 % Blåbär, som tydligen ska vara en urgod alkoholfri dryck, men jag kände mer att jag ville bortförklara flaskan jag köpte. Så blåbären glömde jag bort. Får bli en annan dag. Det är fortfarande lite skam i kroppen visst.

Nu sitter jag och tittar på regnet som faller på framsidan och barnen som leker i solen på baksidan. Lustigt med världen ibland. :)

Du, ha en bra fredagskväll och ta hand om dig!

TACKSAMHET, FÖRVÄNTAN, DU BESTÄMMER

Usel bild, men spännande budskap!

Du bestämmer definitivt. 

Utmärkt rehab-möte idag måste jag säga. Jag önskar det fanns fler Lennart:ar på vår jord som förmedlar mycket bra tankar och delar med sig av erfarenheter. Det är guld värt att få kloka ord till sin hjärna som vill så mycket smarta saker, men som ibland verkar helt oförstående när kroppen gör något helt galet oklokt.

Dagens klokaste var att vi som inte klarar alkohol eller annat missbruk har den unika förmågan att faktiskt kunna ta kontrollen över suget. Det är inte enkelt som man skulle vilja tro, men det är väl inte meningen att livet ska vara det. Många andra sjukdomar går inte att påverka själv. Ibland finns mediciner, men i några fall inte ens det. Du är helt utan egen kontroll. Den tanken ska jag nära i min egensinniga hjärna. Ofta känns det helt absurt för mig att detta kan vara ett problem det här med alkohol. Jösses, det är ju helt onödigt! Men likväl tycker jag det är liite sorgligt emellanåt att inte kunna vara som "alla andra".

Så idag vänder jag återigen den tanken till hur underbart livet är utan mitt missbruk. När jag vaknar mitt i natten, myser och lyssnar på tystnaden. Eller när jag och barnen talar alldeles för länge på kvällen när de egentligen borde sova, men det blir de här ytterst givande innerst-inne-samtalen. Eller när någon ringer på dörren och jag tänker; vad kul, en kompis kommer hit! Aaahhh. Detta är rätt liv för mig och säkert för många av er andra också. :)

Nu till min usla bild, men spännande budskap.

Man blir ju inte roligare än man gör sig. Jag och barnen var på restaurang idag. Jättemysigt. Vi tog varsin lyckokaka och i min (på den usla bilden) stod det att en främling kommer att betyda mycket i mitt liv. He he. Hur spännande är inte det! God kväll till dig min kära läsare!

MYS UTAN INTERNET

En dag utan Internet

Är faktiskt en bra dag! Lite frustrerande i början, men sen tar det sig! Tror faktiskt det är nyttigt. Idag har jag bakat lite för riktigt god vän tittade förbi. Min plan var att springa långt, men vädret och mysfaktorn satte in. Hannes vill så gärna se Titanic igen o igen, men den fanns inte att hyra. Vi hade Kenny Starfighter o den är verkligen urrolig. Så det fick det bli. Jack sover hos kompis.

Springer gör jag en annan dag. Så får det bli ibland. Lite planlöst, utan givna mål. Det är nyttigt för mig i alla fall. Jag har såklart kollat läget o vi får Internet tillbaka i morgon. Blir ju bra... ...eller?

Jag börjar längta efter mitt arbete o det är en härlig känsla! Wihiii!!! 

Ha en god onsdagskväll du som är där ute! Kramar 

BARN, HUNDAR OCH INTERNET

Hemma hos sin goa matte o husse igen.

Har vissa problem med Internet!

Det tycker jag inte om. Jag ser (ja, jag vet att jag är gammal nu!) fram emot Allsång på Skansen. Och vårt Internet går ner, upp och ner igen. Då funkar varken dator eller TV nuförtiden. Tröttsamt. Om vi åtminstone hade vår lilla extrahund att gå ut med. :) Vilken enorm tur att mina barn är på ett strålande humör. Lite retligt sådant, men det får jag stå ut med.

Jag är så glad över mina små gossar.  (Aaagh!!! Nu gick nätet ner igen!) De har blivit sådär omtänksamma som jag har hoppats på. Frågar, tar hänsyn och kramas. Tycker om människor. Vi har som jag har sagt tidigare en öppen relation där vi talar mycket. Jag sa till Hannes häromdagen att om han inte snart slutar spela på sin dator så får han följa med på Rehab. - Oh! Får jag ta med mitt Nintendo DS då? Vad kul! (Suck...) De frågar mycket och vi skojar ofta om beroende. Det tror jag är bra. Att det inte blir så tungt och stort utan något knäppt som ibland drabbar oss människor. De vet att om jag gör något dumt så är det ok för dem att prata med andra om det. Då blir allt mindre skrämmande. Fast jag dör en smula om jag gör något dumt när barnen är med. Det är ingenting som jag vill. (Aha! Nu kom nätet tillbaka!)

Nu blir det spagetti och köttfärssås! Jag är inne i en "äta dåligt" period igen och kämpar på!

Kramar så här på tisdagskvällen! (Och håll tummarna för att min TV funkar kl 20.00)

PERSONLIGA MÖTEN

Bären hängde på vinbärsbusken igår.

Ibland är det bra med egna möten

Gruppmöten är toppen ur ett perspektiv där man träffar personer med samma problematik. Och att du i början har möjlighet att kontakta gruppledaren i stort sett dygnet runt. Oerhört stöd i början av behandlingen. Men lite skiljer oss människor allt åt. Vi har gått olika långt i missbruket, det är olika förutsättningar om man är kille eller tjej, hur vardagen och arbetslivet ser ut. Därför är mina möten med Junepolkliniken och min favoritkontakt guld värda. Hon lyssnar och hjälper mig utifrån mig som person. Jag blir ofta förvånad hur hon liksom lägger svaren hos mig så att jag själv lyckas uttala dem. Idag har jag varit där och jag känner mig alltid styrkt när jag går därifrån. Ännu lite mer näring till min kloka hjärna och ännu lite mindre näring till min "längtaeftervin-hjärna".

Personliga möten. Det sker även i gruppen. Vi blir alla personliga med varandra, just där och då. Då finns inga dömande miner eller oförståeliga berättelser. En kombination av detta tillsammans med en egen kontaktperson har jag talat om tidigare att det är en utmärkt lösning. Behandlingar kan inte ske snabbt. Jag kan inget annat än att rekommendera ett års behandling och sedan ha kontakter med AA (där är inte jag riktigt ännu, men jag ska försöka) som är en del i 12-stegsprogrammet. AA är en livlina för många. Jag har gått på ett möte och insåg att jag är alkoholist "light". Det vill säga, inte nått den botten att man fick välja mellan att leva eller dö.

Hoppsan, blev lite allvarligt idag. Men livet är bra för mig. Gjort Svartvinbärssaft som vi kan dricka nu o i höst. :) Och jag o min goa mamma har städat lite till i garderoberna. Barnen myser över att bara vara hemma. Det regnar o jag får tända ljus!

Alla har någon i sin närhet som behöver lite hjälp. Jag ser dem lite överallt. Då kan det vara bra att veta vart man ska vända sig. Ville bara förmedla det.

Ta hand om dig!

THEN GROW BACK DOWN AGAIN!

Sorry, Anna. Jag vann leken. Trött nu.

En underbar kommentar i filmen Mama Mia

"Danas" vänner ber henne växa ner igen efter att hon själv sagt att hon har växt upp. Jag fick växa ner kraftigt idag när Dottie, vår lilla tillfälliga hund, fick för sig att ha lite kul med mig och rymde med glimten i ögat. Jag flög över grannarnas trädgårdar med min morgonfrisyr och lite märklig outfit. Dottie stod ibland sådär lurigt stilla och bara väntade på att jag skulle närma mig för att raskt skutta iväg igen. Till slut fick jag locka med hundgodis. Funkade efter lite arbete och Dottie var ytterst nöjd med sig själv och jag tyckte också det var ganska roligt. (Men hoppas kanske att ingen granne tittade ut.)

Ju bättre självkänsla man får desto mindre behöver man alkoholen. Jag har frågat mig själv många gånger varför jag tror att jag har behövt vinet. Det är ju inte det att jag inte är social i alla fall. Släppa loss kan jag också när jag känner mig bekväm. Där gäller det bara att hitta sig själv lite grann och bjuda på det. Ångesten är helt klart min bov i dramat. Men den simmar riktigt, riktigt bra i vin, omöjlig att dränka liksom.  Så kontentan är: Jag mår helt klart bäst utan vin. Jag växer ner lite ibland i alla fall och har lite kul. Dottie är en smart liten hund.

Detta blir en bra söndag! Jag önskar dig en sådan också. Kramar

ENSAM ÄR STARK, TILLSAMMANS ÄR STARKARE

Kanske kunskapens träd, vår blodbok?

Nöjd liten familj

När man förändrar sin livsstil går det inte på ett kick. Ibland får man hjälpa till med olika steg. Som vårt fina träd som vi hämtade idag. Jag och barnen valde en blodbok som antagligen kommer sticka ut på ett märkligt sätt i vårt lilla radhusområde. Men det är vår fina blodbok. Jag reserverade det för flera veckor sedan och har ringt ett par gånger för att höra att det mår bra. :) Drömmen är att det blir ett brett bladverk och att vi kommer få en mysig plats under trädet. Den drömmen kan man tänka på en stund och njuta av det nya livet.

Vi hämtade trädet i morse, sedan var det fullt upp med att handla mat, laga mat, gå ut med lilla Dottie som vi är hundvakt åt och sedan sätta sig i fåtöljen för att vila en smula. Då kom den... ...tristessen och, tyvärr, den envisa ångesten smygande. Hannes fick också en släng av tristess vilket var en väldans tur för oss båda. En liten sväng till stan, gofika, lite glass och vi fick tillbaka energin igen båda två. Hannes fick en akut fniss-attack och det kan man inte bli annat än glad av. Ångestattacken avbröts och hemma väntade Jack och vårt träd.

Små, små saker (och ett stort träd) som kan vända en negativ trend eller få dig att fortsätta på rätt livsstilsväg. Du kan försöka göra det själv. Eller göra det tillsammans med någon annan.

Ensam är stark. Tillsammans är starkare. Härlig lördagskväll till dig!

PUHH! DET VAR NÄRA!

Liten firre simmar på som sjutton. Märks inte på ytan.

Insåg jag idag, 05.20. 

Barnen kom hem i förrgår. Då blir livet komplett. Märkligt att jag aldrig riktigt vänjer sig att vara utan dem. Förr eller senare så måste man släppa taget en smula. Jag vaknade idag, tidig morgon, och det slog mig som en klar blixt. - Jag var nära att bryta ihop och ge upp en liten stund.

Tack vare viss (bara viss) självbevarelsedrift och mycket goda vänner så ordnade det sig. Lugnet infinner sig när barnen har kommit hem. Bara de är i huset, eller hos kompis och jag vet att de kommer och går. 

Däremot; om jag ser bakåt på allt som jag fixat och grejat med de sista veckorna utan barnen så har jag haft det oerhört bra, (det är jag tacksam för), men kämpat som en galning under ytan för att hålla ihop. Det är ibland tur att man inte vet hur läget är förrän efteråt. :) Med den insikten ska jag nu göra mig en kopp kaffe och sätta mig med en rolig bok och känna mig nöjd med mig själv. Det gick ju fint det här till slut!

Och du. Så här har vi det alla ibland, några har det mer och andra mindre. Något jobbigt att kämpa emot. Så passa på att njuta när lugnet kommer och se de små, positiva sakerna som ändå sker när livet är kämpigt.

Styrkekram.