12 STEG BLIR SOM NYA

Ger mig hän åt julen

Jag var nöjd och stolt

Hannes och jag låg och småpratade en morgon. Jag tittade i min almanacka och utbrast; -Hannes, jag har inte druckit en droppe på tre månader! (Här kände jag en stolthet i kroppen) Hannes hängde på i utbristandet, men av annan orsak; -Det var inte länge! Varför lät du inte bli i somras, mamma!?
Jag försökte då förklara. Att jag, hans kloka mamma, inte ville gå till systemet, men blev övertalad av ärthjärnan. Kunde liksom inte hejda mig. Jag sa också att jag idag, tre månader senare, inte kan förstå att jag inte kunde stå emot. Det är för mig obegripligt. Så obegripligt att jag förstår att alkoholism är en sjukdom. Hannes tittar på mig och säger; du mamma, tänk så här nästa gång du får den tanken. Oh, nu är jag sugen på vin, men vilken otur att systemet är stängt. Tänk så mamma så fixar du det. Bra Hannes, jag gör så. Fast sen å andra sidan hoppas jag inte det händer igen. Jag har bra skyddsnät. Men jag kan aldrig vara säker.

12-stegs programmet

I början av min rehab var jag mycket irriterad över de 12 stegen. Jag läste dem och insåg att de var alldeles för omoderna och borde skrivas om. Lite mindre Gud kunde det allt vara också. Jag skrev till och med varianter som jag tyckte passade mig bättre. Nu har jag kommit på mig att anamma steg efter steg och jag tycker att de är så kloka och så bra. Runt omkring ser jag människor som har klarat sin resa med hjälp av dessa. Några hattar fram och tillbaka i stegen, men det är helt ok. Jag riktigt längtar efter att få göra dem en efter en och känna att jag lär mig, tar till mig, gör rätt på mitt sätt och slutligen kan lära ut.

Jag sa sen samma sak till Jack; Hörrdu Jack, jag har klarat tre månader nu, utbrast jag med glädje. Han tittade på mig: Ja, det var då jag hade en kompis hemma.
Förbannade skit! Ja, det hade han. Fruktansvärt dumt. Jag fick tala med kompisen och jag ringde hans mamma. Så otroligt korkat. Hur tänkte jag (inte) där? Obegripligt och oansvarigt. Vilken skam. Nu tänker jag att jag och barnen har kommit otroligt långt på detta år. Jag är glad och nöjd över nykterheten, men jag har fortfarande saker att sona. Och det är gentemot mina barn. Det är underbart att de kan tala med mig om vad de upplevde att jag gjorde fel, att vi kan diskutera det och gå vidare. Fel gör vi alla mot våra barn ibland, mer eller mindre allvarliga. Det jag har gjort var allvarligt, men jag har också visat att jag tar ansvar för det och gör bot och bättring. Det är nödvändigt och det blir en styrka för dem och för mig.

Jag vill ha längre dagar

Helgen är snart slut. Den har varit helt fantastiskt bra. Jag älskar att vara för mig själv. Gick på bio och tittade på En oväntad vänskap. Vilken fin film! Tog en mil-promenad, läste kloka ord, satte upp julstjärnorna. Kul med jul!!! Med mitt nya liv vill jag ha betydligt längre dagar. Jag hinner inte med att göra allt trevligt. Det är inte bara helgerna utan även på veckorna. Livet är här för att levas.

Nu önskar jag dig en vecka med goda möten!

Kramar från Anna