ATT GÅ VIDARE - inte alltid så lätt

Extra krydda i livet behövs nu.

Sjuk? Bevisa det!

Jag är riktigt, riktigt trött på min kropp och knopp för tillfället. Det gör också att jag hamnar i olika dilemman.  
Dilemma nr 1. Min kropp vill sova hela tiden. Den har ont i huvudet, frys i kroppen och så blir det lite ryggont och annat smått och gott. Ja! Det kan vara åldern. Jag har dock fått en fix idé i mitt huvud att jag är trött och hängig på grund av tabletterna jag äter. Eller kombinationen av Antabus och ångestdämpande. Så mitt önskemål är att liksom bli av med all kemikalie i denna lilla kropp och se vad som händer. Det är inte enkelt. Trots att jag känner mig trygg i vetskapen att alkohol är ett avslutat kapitel så handlar det inte bara om mig längre. Och trots att jag tror att jag har koll på ångesten... ...har jag det egentligen? Suck och ve. Detta är dilemma nr 1: Jag har inte kontroll på min kropp.
Dilemma nr 2. Varje gång jag är sjuk, har ont i huvudet eller för den delen ser lite krasslig ut så möts jag såklart av misstro. Det är inte ett dugg konstigt och fullt förståeligt. Men ibland undrar jag vad jag ska göra åt det. Jag talade med en kollega idag per telefon och frågade henne om hon är orolig, vilket hon var. Hon kände sig tryggare efter att ha talat med mig ändå. Men att jag tänker sluta med Antabusen (det är ett himla roligt ord) är hon riktigt bekymrad över. Det förstår jag verkligen också och jag känner en våg av omtänksamhet från mina arbetskompisar. Men jag vill inte att de ska vara oroliga och jag vill att de ska kunna lita på mig.

Jag har förstått på många av mina medmänniskor på rehab att de tycker det är jobbigt att bli i ifrågasatta och inte litade på. Men jag försöker se det som omtänksamhet och att människor tycker om mig och inte vill se mig misslyckas. Så det blir mer en sporre att överkomma dilemma nr 2. 

Lösning? Så här tänker jag efter att ha lyssnat på en klok rehab-Lennart: Tiden får utvisa vissa saker. När jag är dassig och ser en orolig blick kommer jag att förekomma och säga; -Nej, jag har inte druckit, men jag förstår om du är orolig. Känner du oro igen, fråga mig eller ring mig när du vill. Det kan vara klockan 21 på kvällen. Då lär du märka att jag inte har festat med lite(r) vin.

Fast lite jobbigt är det allt i mitt inre. Just idag. Och just för att det inte är att "bara sluta dricka vin". Nyktra Anna kan inte ljuga. Men missbruks-Anna manipulerar vem som helst. Hur ska människor se skillnaden? Och jag? Men jag kryper ner med min huvudvärk och talar lite med Hannes som bor extra hos mig och myser en stund. Då vaknar jag pigg och stark i morgon bitti. Utan huvudvärk, please och med nytt självförtroende. För det är bara tillfälligt ur funktion idag. 

God natt därute. Ta hand om dig och bry dig om dina medmänniskor! Kramar.