KROPPEN SÄGER SITT

Vin&Sprit

Vem kan motstå två så fina V&S-lådor?

Inte jag i alla fall. Det blev gårdagens snabbfynd på loppis. Tyckte det var ödets nyck att jag köper två övergivna lådor som har varit fulla med alkohol. Det är ett minne blott för både dem och mig. (Hi hi, så fyndigt!)
Att jag inte har given plats för dem ger sig nog. 
Min helg utan blogg, fb och Instagram har varit behaglig och skön. Det kan jag rekommendera faktiskt. Blir ytterligare en avkoppling.

Min kropp däremot, har talat till mig. Jag bar upp Hannes nya säng i fredags. En ny 90-säng, uppför trappen. Det är något jag brukar klara, men denna gången sa min kropp –NEEEEEEJ!!! Väldigt dramatiskt ryggskott. Sängen släpades upp ändå på ren vilja. Har jag bestämt mig så har jag. Natten blev inte behaglig. Så jobbigt att sova på rygg. Jag drömde de mest märkliga drömmar och vaknade irriterad upp på lördagen och insåg att jag inte kunde ha en träningshelg i alla fall. Så det blev frukost och vidare sömn.

Känn historien

Det var inte så tokigt ändå. Jag sov så gott. Mös omkring i mina myskläder. Åkte ner och lämnade in en film och hoppades att jag inte skulle träffa alltför många bekanta. Så fort jag kom in på Hemmakväll träffade jag lite bekanta. Det är bara att hoppas att de inte trodde att jag hade haft världens återfall dagen innan. Det är tufft att vara nykter. Helst vill jag alltid se extremt pigg ut. Det kändes inte mycket bättre när jag sedan träffade mamma för en fika och frågade henne om hur jag såg ut. –Du är blå under ögonen, Anna. (Självklart)
Lördagen fortlöpte i mysets tecken och jag somnade tidigt efter att ha monterat på benen på sängen också. Söndagen var lika trevlig. Lugnt, trivsamt kalas hos systerdottern och en bra, behaglig dag.

SÅ började vardagen. Jag och mitt ryggskott skulle åka till Hyltebruk. Det är inte skönt att sitta i en bil med detta onda. Jag ringer och flyttar på mötet, som är lite bråttom, till onsdag och håller tummarna att det har gått över någorlunda till dess. Så skulle jag till Ljungby i morgon. Fortfarande jobbigt att åka bil. Ringer min kollega och berättar läget. Och här börjar det. 

Jättemånga flaskor

Min kollega kommer till mig i Jönköping istället! Till mig! Och jag kanske inte behöver åka till Hyltebruk på onsdag för det kan ev min andra kollega göra istället för mig. Istället för mig! Det är här och nu jag förstår att min kropp faktiskt inte alls är gammal, trött och sliten. Den är ursmart, nästintill hyperintelligent och dess ända mål är att hjälpa mig att coola ner. Den säger; Stanna hemma på kontoret i veckan. Boka in lite nya, spännande besök till nästa istället. A, a, a! Inte sitta på stolen, stå vid skrivbordet istället!

Schyssta kropp! Tack!

Ännu ett steg närmare den berömda balansen. Nu tar jag en Ipren och går och lägger mig. På sidan, för det kan jag nu.

Godnatt! //Anna