Välkommen!

Välkommen!
En liten blomma måste man få ibland.

måndag 17 september 2012

JAG ÄR LITE BÄTTRE ÄN DIG

Och här sitter jag och skriver.

Ibland är jag bara bäst

Tror jag. Jag glömmer bort att lyssna för jag har bestämt mig att det här kan jag så försök inte med mig! Översatt: Jag är lite bättre än dig. Detta händer mig lite för ofta med mina kollegor. Inte med mina kreativa, illustrativa eller textexperterna. Där är jag alltid helt säker på att de är bättre än mig på det de gör. Men mina "nästanlikadanasomjag"-kollegor. Alltså andra säljare, projektledare och ibland (nä ofta) även cheferna. Då kan man tänka att vad skönt att veta att man är top of the line! Men nä. Verkligheten ser lite annorlunda ut än så. För det första har jag sedan länge haft svårt att lämna över jobb för då måste man först kvala in i min liga. Det har gjort att jag har jobbat mycket, känt ansvar för mycket som jag inte har haft ansvar för och även gjort en del fel som jag inte hade behövt om jag hade haft mer tillit och då sluppit stressa som en dåre. (och med det försökt glömma dagen med "några" glas vin.) För det andra har jag missat andras kompetens som ibland är en annan än den jag har. Men bra, och ve och fasa, ibland bättre. Så fort jag drar ner lite på mitt eget ansvar så poppar det upp en god kollega som har en ny idé eller annan vinkel att se möjligheter. Detta jobbar jag på ibland. Jaaa, jag jobbar på det varje dag. Ödmjukhet. Förra veckan hände det igen. Vi var två personer som inte talade samma språk. Jag hade naturligtvis rätt. Och det hade min kollega också, tyckte han. Kloka som vi är så lät vi allt bero över helgen och idag slog jag en signal och vi talade om detta faktum att han är fyrkantig och jag är rund. (Eller, jag är ett moln... ...eller kanske en blomma. Svårförstådd ibland alltså) Jag kan se möjligheter i en sten, en matta, en fjäril. Ingenting är omöjligt. Så ska helt plötsligt teknik in i detta. Hur svårt kan det vara, tänker jag. Nu är jag nära kontentan:

Bara vi började tala om våra olikheter, att vi vill samma sak (hjälpa kunden till bättre affärer) och respekterar varandra trots att jag är bäst (och han) så löste kommunikationssvårigheterna upp sig i en liten rök. Så gott! En sten föll från mitt hjärta. En varm rekommendation från mig är att om du råkar känna igen dig i detta fenomen, stanna upp ibland. Måste du vara bäst just nu? Jämt? Släpp taget lite grann och märk att du får mer tid, mindre stress, nöjdare kunder och ännu bättre relation med dina kollegorkompisar. Sen lär man sig lite nytt också. Och blir ännu bättre. :)

Ikväll har jag gått en mil. En annan dag ska jag springa den. Jag håller mitt schema än så länge. Heja, heja.

Jag har sagt det förut, nu säger jag det igen: Ensam är stark. Tillsammans är starkare.

Kram och god natt!
//Anna


4 kommentarer:

  1. Kloka ord :) Ha en bra dag i Göteborg! Kram

    SvaraRadera
  2. Tack för det Lovisa! Vi ses på onsdag. Kram!

    SvaraRadera
  3. Ooops, känner igen. Allt för väl...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det lite småjobbigt!? :) Kram

      Radera