NÄSTA STEG, SAXOFON OCH BARNALIV

God bok på kvällskvisten

 Full rulle ikväll med läxläsande och saxofonövande. 

Bara en tidsfråga innan H är kändis

 

Kanske att jag längtar lite till stillhet och en god bok?

Nä. Såklart inte. Det är en härlig kväll. Jag glömde INTE Hannes saxofonövning idag och vi hade med oss en förlåtkaka till läraren som jag lovade förra veckan. Alltså blev det en bra och rolig övning för H. Han är på ett strålande humör och vill öva mest hela tiden. Jag måste tillstå att det är bra mycket enklare att lyssna till detta än en övande fiolspelare. (Förlåt Jack) Jack har också kommit till huset för en vecka hos sin mamma. Här körs det läxor för fullt. Ingen bra kombo att spela sax samtidigt, men det lär man sig den hårda vägen. Nu gick Jack över till att göra foliegubbe så då är det helt ok att jazza loss.

Obs! Inget djur i denna bild kom till skada.

Lite sjuk idag? Nä, glömde (!) äta. Dags för nästa steg!!!

Trodde faktiskt jag började bli sjuk. Men med lite gröt och vitamin i magen, så höll jag ihop hela dagen! (he he ...förlåt...)
Alltså. Detta med att äta. Man måste ju det. Många svälter till och med i andra länder. Det vet jag. Har själv ett fadderbarn som har mat, men väldigt lite att välja mellan och inte särskilt näringsrikt alltid. Ändå så har jag svårt att få till det. Jag köper hem frukt och grönt. Gör bra mat till barnen. Men ofta, ofta missar jag mig själv, är inte sugen, tycker det är trist eller tänker att jag äter lite senare. Så kan jag inte hålla på! Nu börjar jag bli en baddare på att träna, jag är jättebra på att inte dricka vin och till och med hyfsad på att gå upp i tid på morgonkvisten. Så nu är det dags att ta ett krafttag kring maten! Med risk att bli tjatig. Men detta gör jag för min och din (du som har lika svårt för detta) skull. I morgon startar jag "eatAbite" som ett litet tillägg i bloggen. Idag är det liksom kört redan.
Frukost, lunch och middag. Grädde på moset kan bli mellanmål. No return. Här skulle jag nu tagit ett kort och lagt ut på Jacks skapelse - foliegubben - men han fick ett litet bryt och drog av hans ben. Så jag skonar er från denna hemska upplevelse. Kommer igen i morgon.

Ett klokord: En dag i taget, det räcker.

//Anna