GRÄNSEN FÖR VAD SOM KAN SÄGAS OFFICIELLT

Någon som har svaret? 

Jag vet att det är många som tycker det är alldeles förskräckligt att lämna ut sig som jag gör just nu. Men låt mig förklara; Jag har kommit så långt i mitt arbete med mig själv att jag mår så mycket bättre, rentav jättebra nästan jämt. Faktiskt så kan jag gå tillbaka till 20-års åldern och tänka efter hur jag mådde. (Igår alltså.) Jag njuter av dagen numera, ser friskare ut, ÄR friskare och förstår mig själv aningens mycket mer än då.

Jag bryr mig inte om att mitt bekymmer är just alkohol, utan jag vill förmedla till dig där ute att det alltid är möjligt att göra livet till en bra period. Rent egoistiskt hjälper det mig att veta att många (eller världen) vet om mitt bekymmer så jag inte tar det kassa steget att dricka vin ikväll. (Det är ju trots allt en härlig kväll!) Och rent egoistiskt är jag glad över att ha fått möjligheten att genom missbruk kunna ta tag i dagen och göra den till min! (Inte som den ledsna blicken på bilden, 2010) 

Medmänskligt hoppas jag, verkligen, av hela mitt hjärta att någon tar lärdom och själv beslutar sig för att förändra sitt liv. Innan någon annan tar beslutet åt dig. Eller att du åtminstone får en liten tankeställare om dina släktingar, vänner, kollegor. För ju mer vi kan tala om detta ämne, desto färre kommer att gå för långt i sitt missbruk. Jag VET att jag klarar mig, med vissa bulor på vägen. Men det är många som inte kommer att göra det. För att det är skamligt och ditt eget problem.

Tänk om man kunde säga vid kaffebordet; vet ni, jag vet att ni tror att jag hade kul igår på festen. Men jag mår skrutt (har lite svårt för svärord...) idag. Och tänk om medmänniskorna då kunde säga; Varför det? Vi tycker att du var rolig, eller känner du att det är ett problem för dig?

Vissa tål alkohol, andra inte. Vissa måste ha det på fredagen för att fira in helgen! Inte så lätt att ta bort den vanan heller faktiskt om de flesta tänker efter. Eller vinet till festmiddagen, eller grillkvällen. Det blir ju lite "lättsammare".

Så du som tycker att jag går över gränsen... ...tänk inte på det. Min gräns går när jag mår apdåligt. Det kommer inte hela världen få veta, men när jag vet en väg ut så vill jag förmedla detta till så många jag kan.

Kramar!